Tidshantering

Det går att kom­bi­ne­ra aka­de­mis­ka stu­di­er med ar­be­te, fa­milj och hob­by­er, men det gäl­ler att re­ser­ve­ra till­räck­ligt med tid och att gö­ra upp en stu­die­plan. För­utom fö­re­läs­ning­ar, grupp­ar­be­ten el­ler nät­dis­kus­sio­ner be­hö­ver du ha tid att lä­sa kurs­ma­te­ri­al för att kun­na skri­va oli­ka kor­ta­re och läng­re upp­gif­ter. Att få tag på kurs­lit­te­ra­tur kan ock­så ta tid – alla böck­er finns inte på bib­li­o­te­ken, ibland be­hövs fjärr­lån, osv.

Pla­ne­rar du dina stu­di­er ger det dig vis­sa ru­ti­ner och ska­par struk­tur. I syn­ner­het om du del­tar i fle­ra kur­ser sam­ti­digt el­ler om du inte har så myck­et tid för stu­di­er­na är det till för­del om du gör upp en tids­plan.

Att göra en studieplan för studierna

Om det känns över­mäk­tigt att bör­ja gö­ra en stu­die­plan, kan du ta hjälp av nå­got som kal­las för mik­ro­pro­duk­ti­vi­tet. Det hand­lar kort och gott om att bry­ta ner ett stör­re mål i mind­re steg. Att hell­re ta små steg fram­åt än att för­sö­ka ta jät­te­kliv.

Ar­ti­keln What’s Micro­pro­duc­ti­vi­ty? The Small Ha­bit That Will Lead You To Big Wins bak­om län­ken är på eng­els­ka, den är lätt­läst och ger en över­blick och lite tips om vad som kan vara bra att tän­ka på då du fo­ku­se­rar på ett mål.

Myck­et av stu­di­er­na be­står av själv­stu­di­er, ar­tik­lar ska lä­sas, kanske in­går det nät­fö­re­läs­ning­ar, kurs­lit­te­ra­tur. Allt det­ta be­hö­ver du gö­ra plats för. Ett sätt kan vara att helt en­kelt boka in själv­stu­di­er i din ka­len­der, på sam­ma sätt som du bo­kar in and­ra ak­ti­vi­te­ter och dead­lines.

Från in­gen­jörs­värl­den finns ett be­grepp som kal­las för ”re­ver­sed en­g­i­ne­e­ring”. Det hand­lar om att du bör­jar från må­let, som till ex­em­pel kan vara dead­line för en upp­gift. Där­ef­ter går du bak­åt i ti­den och mä­ter ut hur myck­et tid du be­hö­ver för att kun­na ut­fö­ra upp­gif­ten. Om dead­line är en sön­dag, kanske du be­hö­ver bör­ja lör­dag veck­an in­nan med att lä­sa in dig och skri­va upp­gif­ten så att den är klar en vecka se­na­re.

Skriv gär­na ner din stu­die­plan, den blir då tyd­li­ga­re än en plan som bara finns upp­byggd i ditt sin­ne, ef­ter­som den får en kon­kret form som är lätt att föl­ja upp. Skri­van­det hjäl­per ock­så dig att skis­sa upp hur myck­et tid oli­ka sa­ker fak­tiskt tar.

Till exempel så här kan en studieplan se ut:
När du planerar, tänk på följande saker:

Din kva­li­tets­tid. Vil­ken tid på dyg­net job­bar du bäst? När är din kon­cen­tra­tions-för­må­ga och din ak­ti­vi­tets­ni­vå som bäst?

Din kon­cen­tra­tions­för­må­ga. Hur länge kan du stu­de­ra i ett sträck? I hu­ru­dan om­giv­ning kon­cen­tre­rar du dig bäst? Vill du att det är tyst runt om­kring dig el­ler för­bätt­ras kon­cen­tra­tio­nen om du lyss­nar på mu­sik? Job­bar du bätt­re hem­ma el­ler i bib­li­o­te­kets lä­se­sal? Var ock­så med­ve­ten om att kon­cen­tra­tions­för­må­gan väx­lar och att kor­ta pa­u­ser be­hövs med jäm­na mel­lan­rum.

Ställ re­a­lis­tis­ka mål. Und­vik att över- el­ler un­de­re­s­ti­me­ra dig själv. Jäm­för inte dig själv med and­ra ef­ter­som dina mål be­hö­ver vara an­pas­sa­de till dina egna in­di­vi­du­el­la re­sur­ser. Stress or­sa­kas of­tast av för hö­ga krav som blir tids­mäs­sigt omöj­li­ga att han­te­ra. Där­för hand­lar re­a­lis­tisk tids­pla­ne­ring många gång­er om att tyd­ligt upp­skju­ta en viss upp­gift till en se­na­re tid­punkt.

Över­rask­ning­ar krä­ver ex­tra tid. Pla­nen är som bäst då den ock­så tillå­ter flex­i­bi­li­tet och lö­per jäm­si­des med det öv­ri­ga li­vet och de even­tu­el­la över­rask­ning­ar som li­vet för med sig; att inte få en tent­bok lå­nad i tid, att en gam­mal vän plöts­ligt dy­ker upp och vill träf­fas, att själv bli sjuk el­ler att en an­hö­rig är i be­hov av din hjälp. Då si­tu­a­tio­nen änd­ras kan du för­sö­ka hål­la fast vid den vik­ti­gas­te upp­gif­ten i pla­nen, me­dan du ger vika på and­ra mind­re vik­ti­ga sa­ker som kan vän­ta till ett se­na­re till­fäl­le.

Själv­med­käns­la och att tacka dig själv. Ibland går inte sa­ker som pla­ne­rat, då är det vik­tigt att ha med­käns­la med sig själv. Låt inte dig själv lu­ras att ge upp, ac­cep­te­ra si­tu­a­tio­nen och se över om pla­nen kanske be­hö­ver ju­ste­ras. Det är ock­så vik­tigt att gläd­jas över de mål du upp­når. Be­lö­na dig själv då du upp­når må­let inom den tids­ram du hade lagt upp.

Här kan du se en kort film där ÅA:s stu­die­psy­ko­log tip­sar om hur du kan for­mu­le­ra bra mål. Län­ken öpp­nas i Stream och krä­ver ÅA-in­log­ging. 

Tips på arbetsredskap för tidsplanering
Listor över uppgifter

Ett bra och en­kelt red­skap för tids­pla­ne­ring är lis­tor över det du bör gö­ra un­der veck­an/da­gen. Vis­sa upp­gif­ter och pro­jekt kan kän­nas sto­ra och okla­ra – bör­ja med att spjäl­ka upp upp­gif­ten i mind­re upp­gif­ter, d.v.s. del­mål. Var så kon­kret som möj­ligt. Skriv inte att du skall ”stu­de­ra äm­ne x”, utan i stäl­let till ex­em­pel att du skall ”lä­sa en tim­me” el­ler ”läs 30 si­dor i bok x”, och så vi­da­re.

Följ upp och stryk över i lis­tan var­je mind­re upp­gift du gjort – det­ta ger käns­lan av att du fått nå­got till stånd och att du blir av med nå­got. Be­lö­na dig själv då du fått sa­ker gjor­da.

Cirkel över ditt dygn

Vill du få en vi­su­ell upp­fatt­ning om hur myck­et tid du läg­ger ner på oli­ka ak­ti­vi­te­ter, var­för inte tes­ta på att rita en stor cir­kel som mot­sva­rar ett dygn. Fyll se­dan i hur många tim­mar du läg­ger på oli­ka ak­ti­vi­te­ter un­der ett dygn. Tänk; sömn, mat, Net­flix, mo­tion, um­gänge, osv. Var ryms dina stu­di­er in? För att få tid för dem be­hö­ver du kanske läm­na bort nå­got an­nat istäl­let? Be­hö­ver du se över dina pri­o­ri­te­ring­ar? Att hop­pa över söm­nen är dock ald­rig en god idé, det gör bara att du or­kar mind­re.

Prioritering bland uppgifter

Per­son­lig ef­fek­ti­vi­tet be­ty­der att gö­ra rätt sa­ker och att väl­ja bland det du mås­te gö­ra, hur snabbt oli­ka sa­ker mås­te gö­ras och hur vik­ti­ga oli­ka sa­ker är. Det här häng­er ihop med till ex­em­pel dead­lines och hur stor be­ty­del­se re­sul­ta­tet har för en själv el­ler vil­ken nyt­ta man får av det. Gör pri­o­ri­te­ring­ar dels på läng­re sikt, dels för da­gen. För in de vik­ti­gas­te upp­gif­ter­na överst på da­gens lis­ta. Pri­o­ri­te­ra be­ty­der att väl­ja bort!

Per­son­lig pro­duk­ti­vi­tet be­ty­der att gö­ra sa­ker på rätt sätt. Det gör du ge­nom att skaf­fa dig bra ru­ti­ner och sys­tem som un­der­lät­tar var­da­gen, till ex­em­pel ge­nom att pla­ne­ra in ar­be­tet i ka­len­dern. Pla­ne­ra och skriv in oli­ka ar­bets­mo­ment så kon­kret som möj­ligt. Du vet bäst själv hur de­tal­je­rat du be­hö­ver skri­va i din ka­len­der – ut­veck­la ditt eget sys­tem för ka­len­de­ran­teck­ning­ar. An­vänd fär­ga­de pen­nor, post it-lap­par – ja, vil­ket sys­tem som helst, bara det fun­ge­rar för dig. Det räck­er inte med att du bara no­te­rar dead­linen – då skall ar­be­tet re­dan vara gjort!

Börja genast – förhala inte!

En allt­för van­lig or­sak till att inte få upp­gif­ter gjor­da inom ut­satt tid är ten­den­sen att för­ha­la el­ler pro­kras­ti­ne­ra. Du skju­ter upp sa­ker till föl­jan­de dag ef­ter att ha in­ta­lat dig själv att du har för lite tid just idag. Du föl­jer förs­ta bäs­ta im­puls du får att gö­ra nå­got ”ro­li­ga­re” el­ler vän­tar på en bätt­re stund att ta tag i det du vet att du bor­de gö­ra. Ibland har vi inte så myck­et tid och då ids vi inte på­bör­ja ett ar­be­te ef­ter­som vi tror vi inte hin­ner gö­ra så myck­et. Men re­dan på fem­ton mi­nu­ter el­ler en halv tim­me kom­mer du fram­åt och får en del gjort. Att lä­sa ige­nom an­teck­ning­ar el­ler re­pe­te­ra be­hö­ver inte ta lång tid.

Ett sätt att kom­ma igång kan vara att tes­ta Po­mo­do­ro-me­to­den. Du sät­ter ti­mern på din te­le­fon på en tim­me och be­stäm­mer att un­der den tim­men ska du ge­nom­fö­ra en viss ak­ti­vi­tet. Du hin­ner gö­ra för­vå­nans­värt myck­et un­der en tim­me då du är fo­ku­se­rad. Du kan ock­så tes­ta att an­vän­da on­li­ne-verk­ty­get Po­mo­do­ro track­er.

Läs mer om Po­mo­do­ro (på eng­els­ka).

Här kan du se en kort film där ÅA:s stu­die­psy­ko­log be­rät­tar om Po­mo­do­ro. Län­ken öpp­nas i Stream och krä­ver ÅA-in­logg­ning..

I you­tu­be­vi­de­on Tids­han­te­ring kan du ta del av någ­ra uni­ver­si­tets­stu­de­ran­des upp­le­vel­ser av pro­kras­ti­ne­ring och sam­ti­digt få goda tips på hur du kan han­te­ra din tid på ett vet­tigt sätt. Vi­de­on är pro­du­ce­rad av Hel­sing­fors uni­ver­si­tet.

Att tämja tidstjuvar

Van­li­ga tids­tju­var i stu­di­er­na kan till ex­em­pel vara föl­jan­de:


Tit­ta på vi­de­on Tids­han­te­ring och läs ige­nom lis­tan ovan, kän­ner du igen dig? Kan du iden­ti­fi­e­ra vil­ka dina tids­tju­var är? Fun­de­ra på vil­ka dina mot­stra­te­gi­er kun­de vara. För att kun­na täm­ja tids­tju­var­na be­hövs ofta det som kal­las för grit och som för­kla­ras un­der ka­pit­let kring själv­le­dar­skap.

Li­vet går inte all­tid som en har pla­ne­rat och det kan hän­da att din plan inte hål­ler. Om du mär­ker att du trots god pla­ne­ring jämt går om­kring med en käns­la av ogjor­da upp­gif­ter, dub­bel­bok­ning­ar och stress kan det vara bäst att stan­na upp och gå ige­nom var det gått fel och vad som kan gö­ras. Det är bra att ut­vär­de­ra sin tids­pla­ne­ring nu och då för att se var pla­ne­ring­en va­rit ore­a­lis­tisk och vil­ka sa­ker du haft svårt att es­ti­me­ra tids­an­vänd­ning­en för. Själv­le­dar­skap och tids­han­te­ring har stor be­ty­del­se för att du ge­nom­för de ak­ti­vi­te­ter som du har fö­re­satt dig att gö­ra.

Här kan du se en kort film där ÅA:s stu­die­psy­ko­log ger tips om pla­ne­ring. Län­ken öpp­nas i Stream och krä­ver ÅA-in­logg­ning.

I den här kor­ta fil­men be­rät­tar stu­die­psy­ko­lo­gen om pro­kras­ti­ne­ring. Län­ken öpp­nas i Stream och krä­ver ÅA-in­logg­ning.

Stu­die­kom­pe­tensEn gui­de som stöd för dina stu­di­er29.9.2020