Självledarskap

Aka­de­mis­ka stu­di­er hand­lar i hög grad om själv­stu­di­er och själv­le­dar­skap där den stu­de­ran­de för­vän­tas vara mål­in­rik­tad och ak­tiv. Med själv­le­dar­skap av­ses det le­dar­skap som vi ut­övar på oss själ­va. För det be­hövs vis­sa fär­dig­he­ter.

En­ligt Ni­co­las Jac­quemot i bo­ken ”Själv­le­dar­skap. Kons­ten att hit­ta rätt i li­vet och på job­bet”, finns det sju vik­ti­ga de­lar i själv­le­dar­ska­pet: själv­kän­ne­dom, själv­kon­troll, mo­ti­va­tion, fo­kus, stress­han­te­ring, ut­hål­lig­het och själv­be­lö­ning.

Här föl­jer en kort pre­sen­ta­tion av de sju de­lar­na:

Självkännedom

Att lä­ra kän­na sig själv är grund­läg­gan­de för den som vill ut­veck­la sitt själv­le­dar­skap, me­nar Jac­quemot, att kän­na till sina styr­kor, vär­de­ring­ar och driv­kraf­ter. Först där­ef­ter kan man sät­ta upp mål för vad man vill upp­nå och an­vän­da oli­ka verk­tyg för att upp­nå dem.

Självkontroll

Alla har för­må­ga till själv­kon­troll och den går att öva upp. Den be­hövs för att vi ska kun­na leda oss själ­va och ta oss fram­åt. Den är ock­så vik­tig för att inte lå­ta käns­lor och im­pul­ser sty­ra vå­ra hand­ling­ar när sa­ker till­fäl­ligt känns svå­ra el­ler trå­ki­ga. El­ler när vi fres­tas av kort­sik­ti­ga be­lö­ning­ar i stäl­let för att ef­ter­strä­va det som lång­sik­tigt är bäst för oss.

Motivation

Mo­ti­va­tio­nen är en vik­tig nyck­el till vå­ra hand­ling­ar, den är själ­va brän­slet i själv­le­dar­skap. Ge­nom att iden­ti­fi­e­ra sa­ker du blir mo­ti­ve­rad av och vil­ka hin­der det finns, går det att bli bätt­re på att bli mo­ti­ve­rad och även att be­hål­la mo­ti­va­tio­nen.

Fokus

Fo­kus är vik­tigt för själv­le­dar­skap, bland an­nat för att iden­ti­fi­e­ra vad vi ska äg­na oss åt och för att kun­na gö­ra pri­o­ri­te­ring­ar. Fo­kus be­hövs ock­så för att på­bör­ja oli­ka upp­gif­ter och full­föl­ja dem. Det går att trä­na upp för­må­gan att kon­trol­le­ra sitt fo­kus.

Stresshantering

När kra­ven som ställs på oss över­sti­ger vår för­må­ga att kla­ra av dem upp­står stress. Det gäl­ler i så­väl ar­be­te och stu­di­er som i re­la­tio­ner. Viss stress är bra och kan hjäl­pa oss att fo­ku­se­ra, då skär­per vi vå­ra sin­nen och mo­bi­li­se­rar de kraf­ter som be­hövs för att kla­ra av en upp­gift. An­nan stress är en­bart ne­ga­tiv. Att kun­na han­te­ra stress är en vik­tig in­gre­di­ens i själv­le­dar­ska­pet.

Uthållighet

Att över­ge sina mål, läg­ga ett pro­jekt åt si­dan el­ler lå­ta bli att slut­fö­ra en på­bör­jad upp­gift är van­li­ga följ­der av ett bris­tan­de själv­le­dar­skap. Ihär­dig­het och ut­hål­lig­het be­hövs för att vi ska kun­na leda oss själ­va fram­åt ge­nom li­vet, och för att ta oss över till­fäl­li­ga hin­der och kla­ra stör­re mot­gång­ar.

Självbelöning

Att upp­märk­sam­ma och be­lö­na sig själv är ock­så en vik­tig del i själv­le­dar­skap. Det är vik­tigt att vila i sina upp­nåd­da an­sträng­ning­ar. Allt­för ofta läg­ger vi myck­et tid på att fun­de­ra på vad vi gjor­de fel och lite tid på att upp­märk­sam­ma det vi gjor­de rätt.

Käl­la: Jac­quemot, Ni­co­las (2018) Själv­le­dar­skap. Kons­ten att hit­ta rätt i li­vet och på job­bet. Stock­holm: Na­tur och Kul­tur.

Två and­ra verk­tyg el­ler egen­ska­per som bi­drar till att lyck­as i själv­le­dar­ska­pet är själv­med­käns­la och grit.

Självmedkänsla

Ar­bets­häl­so­vårds­psy­ko­lo­gen Ron­nie Gran­dell lyf­ter fram vik­ten av själv­med­käns­la. Själv­med­käns­la in­ne­bär att jag be­hand­lar mig själv med sam­ma vär­me, för­stå­el­se och hjälp­sam­het som jag skul­le be­hand­la en god vän. Han me­nar att vår in­ställ­ning till oss själ­va kan vara myck­et kri­tisk och av­vi­san­de i just de stun­der då vi mest skul­le be­hö­va själv­med­käns­la. När ar­bets­mäng­den ho­par sig och en dead­line när­mar sig dy­ker en an­kla­gan­de röst lätt upp, då gäl­ler det att visa sig själv själv­med­käns­la – en för­må­ga som kan övas upp.

Käl­la: Gran­dell, Ron­nie (2015): It­se­my­ötät­un­to. Hel­sin­ki: Tam­mi.

Grit

Vad gäl­ler ut­hål­lig­het har även fors­ka­ren inom psy­ko­lo­gi, Ange­la Duck­worth, iden­ti­fi­e­rat grit som en av­gö­ran­de egen­skap som har stor be­ty­del­se för att lyck­as med en upp­gift. Grit kan över­sät­tas med driv, ihär­dig­het. Att vara ut­rus­tad med grit är att kun­na ar­be­ta ihär­digt för att nå lång­sik­ti­ga mål. Duck­worth fram­hål­ler någ­ra fak­to­rer som in­di­rekt hör ihop med grit: in­tres­se, trä­ning, mål och hopp.

Käl­la: Duck­worth Ange­la: Grit (2017): Kons­ten att inte ge upp. Stock­holm: Na­tur och Kul­tur.

Dynamiskt mindset

Den ny­as­te forsk­ning­en be­to­nar ock­så upp­le­vel­sen av den egna för­må­gan för att nå fram­gång. Har du ett dy­na­miskt mind­set (i mot­sats till ett sta­tiskt) tror du att för­må­gor och pre­sta­tio­ner kan på­ver­kas av nya kun­ska­per och er­fa­ren­he­ter. Då finns en tro på att du kan för­bätt­ra dig och en tro på att öv­ning och trä­ning kan ge ef­fekt.

Bland öv­ri­ga fak­to­rer som på­ver­kar stu­die­fram­gång­en är tids­han­te­ring­en en nyck­el­frå­ga, vi­sar forsk­ning­en. De stu­de­ran­de som lyck­as pla­ne­ra sina stu­di­er väl trivs ock­så bätt­re med dem och kän­ner sig mer mo­ti­ve­ra­de och vice ver­sa.

Här kan du se en kort film där ÅA:s stu­die­psy­ko­log be­rät­tar om vik­ten av att ta hand om sig själv. Län­ken öpp­nas i Stream.

ÅA:s stu­die­psy­ko­log har ock­så gjort en film om hur du kan han­te­ra mo­ti­va­tions­brist. Mo­ti­va­tion är för ama­tö­rer, sä­ger han. Län­ken öpp­nas i Stream och krä­ver ÅA-in­logg­ning.

Stu­die­kom­pe­tensEn gui­de som stöd för dina stu­di­er29.9.2020